Andra dagen

publicerat i Dagbok


Jag har stirrat på mitt gröna äpple. Den vill bli uppäten. Jag kan säga att magen har kurrat och huvudet har värkt. Jag tar tag i äpplet hårt och för äpplet mot munnen. Jag har Inte fått mer i magen än två paket nudlar på dessa dagar (4 dagar). Jag  tar en tugga på äpplet som det vore det mest motbjudande i hela världen. Jag kräks över slasken för den sura smaken och kastar äpplet långt bort från mig. Inte ens ett äpple kan jag få i min kropp som skriker efter näring. Jag vill inte äta, har ingen matlust alls. Tårar faller okontollerat ner över kinden.

Jag har kännt att jag är den "tjejen/kompisen" som man kan ha under tiden tills de skaffar sig någon respektive. Det gör mig lite besviken.  Det är säkert inte så illa tror jag, eller hoppas på. Detta är MINA tankar bara.

Jag har varit med under några år och många av mina vänner skaffar sig en pojk/flickvän. Jag blir alltid glad och lyrisk över sånt. Kärlek är underbart. De flesta glömmer tyvärr bort en annan. Såklart jag fattar man vill vara med den man är kär i såklart. Det är inte det. Jag vet ju själv hur jag varit.  Det är bara att JAG helt enkelt glöms bort i all förälskelser. Aldrig, jag har lovat mig själv att aldríg nånsin bli den personer som struntar i sina vänner...igen..NEVER!

Den senaste kontakten med en vän som blivit förälskad så tog jag direkt avstånd ifrån. Jag vet vad som komma skall. Jag vägrar vara "en tjej i nöd" längre. Varför ska jag se/märka att samtal dynar bort mer och mer och den kontakten som vi hade bara försvinner mer och mer? Nej tack. Skit helt talat i mig och koncentrera dig på den du håller kär. Precis som alla andra. Jag tänker inte falla dit igen.Jag byts alltid bort...men vet ni...jag är van!

//JessicA 18/3

Kommentarer :

1:a kommentar, skriven , av mags:

Meeeen plutt! Det ordnar sig vettu! Nu ska jag sluta glo på facebook och hoppas på bättre tider!! jag ringer ( igen) när jag kommit hem!

2:a kommentar, skriven , av Fredrik:

Men gumman då.Hur é det med dej?

Kommentera inlägget här :