Valet är gjort

publicerat i Dagbok


Igår var ju som sagt iväg till sjukan för att diskutera vilket alterantiv jag skulle välja för min kommande abort.
Det blev medicinsk abort och imorgon ska jag befinna mig på sjukhuset, redan =( Det känns väldigt jobbigt. Jag hade gråten i halsen hela tiden igår och det var så frustrerande. Nått som tog illa vid mig var när barnmorskan förklarade att när man väl svalt det första pillret så finns det ingen chans att ångra sig. Jag bara kände hur jag skulle tveka att svälja tabletten för jag har ju valet, ingen annan. Det var som att ligga på dödsbädden och man ville ha hjälp med att dö. Om jag sprutar in denna spruta nu, så kommer du att dö, finns ingen återvändo. Det tog så hårt. Hemsk känsla. Men jag tror att det är den bästa vägen att gå som det ser ut nu men jag vet med mig själv att jag kommer må riktigt dåligt både under och en längre tid efteråt. Jag mår dåligt över att ta bort ett barn som jag så länge velat haft. Jag känner mig så elak som jag vore värsta tyrannen. Det är så fel tidpunkt. Jag skulle behållt det om jag hade mannen i mitt liv, dela glädjen med nån. Det finns ingen glädje nu, bara smärta i bröstet. Hur kunde mitt liv bli så fel? Varför kunde inte JAG få glädjas åt detta istället för att må skit? Jag kan inte ångra det som skett, för det bara är så. Finns inget jag kan göra åt saken, jag får ta det härifrån. En sak vet jag, jag kommer aldrig genomgå detta igen. Det finns inte på världskartan. Jag är en hemsk person =/



/Jessica


Kommentera inlägget här :